Jag var helt övertygad om att jag skulle dö av tristess när jag slutade jobba men de senaste två veckorna har det varit fullt ös! Förutom att krama ur alla droppar ur det härliga vädret och sätta igång med träningen igen så har det varit fullt upp med att rensa i efterdyningarna av alla prylar från kontoret (förutom allt annat skräp jag då redan hade hemma), pappersarbete som är eftersatt, att börja klura ut vad jag vill göra framöver, träffa upp vänner som är tillbaka från semestrar och så blev jag bokad på modelljobb förra veckan. Även om den här sommaren inte blev som en vanlig sommar så skulle jag såå gärna vilja att den fortsatte ett litet tag till! Jag är liksom inte riktigt klar med den ännu! Är det någon mer som känner så eller är alla bara supertaggade på att börja jobba och komma in i rutinerna igen?
I was so convinced that I would find being unemployed completely boring but it has been exactly the opposite the last two weeks. I’ve been trying to enjoy the last days of summer, getting my workout routines back on track, clear up the mess from when we emptied the office (not to mention all the junk I already had at home), paperwork that I’ve been ignoring, meeting up friends that are coming back from vacations and a modelling job I did last week. Even though this summer hasn’t really been like the others I’m still not quite done with it. I just want it to last a little bit longer. Anyone else that also has that feeling or are you just happy to get back to work and normal routines?