Nu börjar hösten sakta men säkert krypa närmare. Jag är egentligen ganska pepp på hösten, få tillbaka rutiner och komma igång med träningen igen. Men sen är det så skönt när man kan göra en avstickare som vi gjorde förra fredagen. Thomas bror har köpt segelbåt så vi bestämde oss för att ta en sväng med den. Jag har alltid velat lära mig segla men med handen på hjärtat är jag nog mer en motorbåtsmänniska.
Jag har suttit i segelbåtar ett antal gångar men första (och enda) gången jag fick “styra” själv slutade det inte så bra. Det var på kollo när jag var 10 år och jag och min kompis drev ut i vassen och blev sittandes där bland bladlössen tills de kom och hämtade oss med motorbåt. Jag kommer ihåg att jag krokade fast fingret i en krok längst fram på motorbåten och det kändes som att fingret skulle slitas loss när de la i backen. Sen dess har jag bara suttit med i större segelbåtar (där jag parkerat mig någonstans där jag inte varit i vägen).
Den här gången blev det mest lärlingssysslor som att hålla i rodret och navigera. Vi fick smaka på det mesta i form av väder också. Solen sken när vi åkte ut, vi hade bra med vind i seglet och så lyckades vi lägga till i en vik och bada. När vi skulle hem däremot slog det om fort och det började åska och blixtra. Smack sa det så satt vi i ösregnet och det fick bli motorsegling fram till Bullandö. Det lutar nog fortfarande åt att jag är en motorbåtsmänniska men det är ju betydligt mer miljövänligt (och rogivande) att segla!
Work mode is slowly getting closer (I started work last week) and I’m looking forward to getting back to routines. But then once every now and then we still get to go back to vacation mode like last friday when Thomas brother asked us to go sailing with him. We had an amazing day out with both sailing and swimming and had all types of weather too. It went from sunny to windy to storm with lightning and thunder. Even though I’ve always dreamed of sailing I am probably more of a motor boat person.