Igår morse hade jag ett frukost-seminarium inbokad på Fotografiska och hade först tänkt att jag skulle avboka det då jag just nu drunknar i jobb. Men så började jag fundera på att även inspirations- och motivationskontot behöver sitt. Ibland fastnar man i hjulspår och får tunnelseende, ungefär så fungerar jag just nu. Jobb, jobb, jobb. Jag skickar iväg ett mejl och får fyra nya. Högen växer och stressen lika så. Så jag bestämde mig för att bryta cykeln och visst stämde magkänslan. Fick nya verktyg att jobba med, inspiration och träffade även härliga människor. Jag fick sån feeling så jag stannade även kvar och njöt av Demarcheliers utställning (som jag verkligen kan rekommendera att gå att se) och traskade sen med lätta ben hem. En annorlunda fredagsmorgon på alla sätt och vis men det fick mig att fundera att det är så viktigt att man fyller på inspiration hela tiden. Det är en färskvara. Jag tänker på någon som jag läste hos Isabella Löwengrip för länge sedan, att hon ser livet som tårtbitar och det är först när alla bitar är lika jämna som man mår bra.

______________________

Yesterday morning I had a breakfast seminar book at Fotografiska and I almost cancelled it because I’m so in over my head with work and the stress around with not being able to ever finishing it. But I realised that I would feel good about being away an hour. It’s so easy to get stuck and do the things you always do, seeing things in the same way. Work, work, work in my case. I decided to follow my gut feeling and it was such a good choice. I learned something new, got inspiration and met lovely people. I even stayed to see the new Demarchelie exhibition (which I highly recommend) and then walked home in a quiet Stockholm. A different friday morning. But so important because it made me realise that motivation and inspiration is something you need to feed yourself with all the time. Isabella Löwengrip once wrote that she sees life like a piece of pie and when all pieces are equally large that is when you are the most satisfied.